Silverblänk i Äppelviken

mars 9, 2014 i Havsöring

Tång med lyster likt en bärnsten. Gassande solsken och en krusig yta. Stora stenar pryder udden vid Äppelviken som ett pärlband. Där utanför stryker stim med öring i jakt på sin vårföda. Utvadad till midjan kan jag se hur märlorna sugs ut mot djupkanten. Enstaka spiggar parerar mot strömmen i det lilla och varierande undervattenslandet.

MärlaRealism i märla.

Får ut ett långt kast. Kör med dubbelrigg på tafsen. Märla och B3 grisen är de som ska göra jobbet idag. Drar några drag innan jag känner ett tungt sug. Lyfter klingan mot den blå skyn med en stark vårsol leende mot mig. Tyngden möter mig innan jag hinner komma hela vägen upp. En bättre fisk har fallit för frestelsen. Öringen går tungt i sidled innan trycket lättar och den fläker sig upp ytligt. Wow hinner jag tänka när fisken visar en blänkande bredsida för att sedan gå loss sekunden efter. . . Fan.

Bakom mig sitter det rutinerad öringpublik. Ena personen gestikulerar med armarna om hur stor fisken var. Jag nickar tillbaka genom mina kolsvarta solglasögon. Inte var den gigantisk. Men faktum är att den var stor för att vara här i Äppelviken. Allt är relativt här i livet, det gäller även öringfisket.

Dagen fortsätter i fantastisk och njutningsfull anda. Vadandet över matta och mjuka sandbottnar får mig att aldrig vilja åka härifrån. Fåglarna kvittrar och gröna inslag i den annars så tråkiga vårnatur förgyller våra stunder på land denna dag. Måsarna spejar i böljan blå efter ätbara ting. Martin bjuder på lunch. Bullens i bröd och chilikethup är melodin för dagen, även det är på något sätt fantastiskt i stunden.

LunchMartin styr lunch.

Vinden har tilltagit något. Flippar ut ett långt kast på drygt tjugofem meter. Sätter spöet i armhålan och turbostrippar hem över tångskogar och storsten. Ska precis lyfta dubbelriggen när en formation med blankingar dundrar rakt mot mig och flugorna. Blir helt ställd och gör ett stopp för att sedan lyfta tafsen. Då missar en av öringarna flugan i hugget. Skickar snabbt ut endast tafslängden mot öringarns flykthåll. Riggen hinner bara landa innan en liten blanking kliver på.

Krokar av fisken. Hör sedan hur Martin hojtar i solskenet. Linan står i spänt tryck och bågen på den svarta klingan gungar fint. Fisken är stark och har tagit på lång lina. Ytan splashar när fisken slår med stjärtfenan. Håvningen går bra och en stolt fångstman visar upp en mustig fisk på runt 55centimeter. Fisken blänker som en spegel i solen.

Martin visar sig även dra det längsta strået idag med tre fiskar i bagaget vid hemgång. Själv fick jag nöja mig en landad och två tappade på drill. Kanske har det med krokarna att göra tänkte jag. Martin fiskade med en liten räka på sexans krok medan jag fiskade två flugor på fyrans krok. Man kan alltid spekulera, men när öringen är präglad på mindre och mer lättfångad föda som t. ex märlor borde det kunna vara en teori i alla fall.

Odlad matfiskMed silverblänk i Äppelviken.

John Kärki