Öringens smörgåsbord

oktober 9, 2011 i Havsöring

Hej!

När vi jagar havsöringen i skärgårn försöker vi ju imitera dess naturliga bytesdjur på ett eller annat sätt. Ibland med realistiska imitationer och ibland med lite mer utstickande varianter.
Havsöringen i Stockholms skärgård är väldigt förtjust i spigg. Jag kör i princip alltid med en fiskimitation på tafsen. Men för något år sen har det letat in lite andra varianter i min flugask. Märlor och tånggråsuggor. Även någon strömmings/tobis variant brukar finnas med. Men det är mer mot maj månad det sistnämnda tas fram. Har dock fått mer på små fiskimitationer 7-8cm kontra stora strömmingsvarianter på 10-15cm.

Min teori är att när säsongen i sthlm anses vara igång på riktigt. Dvs mitten av oktober till någon gång i slutet av maj är det spigg, gråssuggor och märlor som står på havsöringens meny. Med undantag för maj månad då öringen verkar röra sig ut till strömmingsstimmen och mest sporadisk vara inne grunt och käka spigg, alternativt smälta strömmingarna.
Överlag tror jag att strömmingen styr mycket av var öringen befinner sig. Men att under dom kyliga månaderna så är spigg, märlor och gråsuggor mer lättsmällt mat.

Lite bilder

 Ett stim med spigg. Bild lånad av www.sverigesradio.se
Gråsugga. När öringen käkar dessa brukar det vara svårt och lyckas få dom. Gråsuggorna kan svärma i mängder. Inte lätt och urskilja sig i mängden då. Man kan tro att en fiskimitation framför näsan på öringen ger utslag. Men så har inte fallet varit för mig. Troligtvis för att formen på en fisk inte passar in på öringens aktuella födobild. Dvs formen av en gråsugga. Ser man head&tail vak eller virvlar är det (akut) läge och börja fundera på att byta till en gråsuggeimitation. Bild lånad från www.vattenkikaren.gu.se
Märlor. Bra simmare i vattnet. Vissa områden av skärgården verkar öringen gilla dessa extra mycket. Inga platser nämnda ;) .
Flugor 
Zonkers i olika färger är en bra spiggvariant. Tycker själv dom ser ut som ovetande spiggar i vattnet när dom sakta och småryckigt simmar fram i vattenmassan. Öringen ser dom men dom ser inte öringen.
 Wolly buggers i olika färger är en en bra imitation om man ska efterlikna en flyende fisk. Här ovan är en av kändisarna i familjen Wolly; B3 bonker. En kanonfluga om du frågar mig. Sticker ut mycket från resten av tex spiggstimmet vilket gör att öringen kanske väljer just den? Upphovsman till B3an är Jonas Gavelin



 Gråsugga med sköld. Realistisk imitation. Dock gör skölden av plast att flugan gärna tvinnar linan. Ser riktigt vilsen ut i vattnet och bara skriker lättfångad. Orange huggpunkt baktill. För att urskiljas ur resten av svärmningen av gråsuggor.

 Gråsugge imitation utan plastsköld. Lättkastad. Håller bra profil i vattnet och ställer till med noll problem i princip vad gäller trassel och sånt. En bra upphängarfluga.

Märla. Perfekt upphängarfluga. Kan kännas futtigt och bara ha en liten märla på tafsen en blåsig november dag.
Som ni ser har jag inte med några räkor. Anledningen till det är att jag knappt har sett det i vår skärgård. Någon enstaka liten rackare, Men då funkar märlan lika bra som imitation är min tanke. 
Visst får folk fisk på räkvarianter i Stockholm. Men frågan är om öringen uppfattar det som en räka eller om det ser ut som en flyende småfisk i intagningen? Eller kanske bara något intressant som måste smakas av?

Vi får aldrig reda på exakt på hur öringen tänker. Och vi kommer aldrig lära oss och förstå den här grymma fisken fullt ut. . . . . Men alltid kul att ha teorier och fundera över.

/ Karki