Kristallklart vatten och hårda vindar från syd.

november 6, 2011 i Havsöring

Jag och JM följde flyttfåglarna söderut. Där vattnet tog vid och endast horisonten kunde synas, stannade vi. Fåglarna flög vidare mot varmare breddgrader.
Doppade ena tån i vattnet och kunde konstatera att vattentemperaturen var 8,5grader.

Förmiddagen bjöd på lagom pålandsvind. Lagom upprört vatten och en känsla av att det måste hända grejer idag. Kasten lades över storsten, tångrev och fina kanter. Inte en rörelse, inte ett pet, inte ens en svan i närheten. Men vi driftade av en rätt stor sträcka. Min starttvåa dagen till ära var ”B3 grisen” som ändfluga och en gråsugga som upphängare. JM´s startetta var  ”B3 grisen”.
Under den första timmen bytte jag dock lite flugor utan reaktion.

Snabbfika efter ett par timmars fiskande. JM överraskade med ett riktigt gott kaffe. Hade en schysst söt smak. Smakade nästan Irish Coffe (utan alkohol). Kommer garanterat få fylla min termos något pass framöver. Även ett par mazariner käkades.

Förmiddag övergår till eftermiddag och mörkret börjar jaga. Vinden ökar och det seglade in ett dunkelt ljus. Havet öppnade upp sig och visade sin styrka. Undervattens strömmar bildades och det kändes som en början på en dramatisk film. Hade det inte varit för att jag kort därefter krokat mig själv halvt i huvudet med en svart zonker. Så hade det allt kunnat vara från en film.

 Mössa är bra skydd mot oönskade krokningar.

Några fina spots nöts av. Fullproppat med tobis och spigg. Inte ett livstecken från dom silvriga torpederna. . . . . . Frustrerande.
Mörkret lägger sig vid 16-16,15tiden och vi börjar bege oss hemåt.

Ännu en dag i Sveriges svåraste men samtidigt vackraste area för och fånga en havsöring på flugspö.
För och gilla havsöringsfisket i Stockholmsområdet måste man vara en person som gillar helheten. Vinden, vågorna, dramatiken, kylan, lukten av hav och framförallt ha en stor kärlek till öringen som fisk.
Timmarna mellan varje fisk kan rulla iväg likt vågorna ute på havet ibland. . . . .

/ Karki