Förvirring i vintertider

januari 22, 2015 i Havsöring

Vinterkusten ligger öppen. Hårda vindar gurglar upp grundområdena bland tång och sten. Fisken är oberäknelig och rör sig försiktigt som mörka skuggor över ljus botten. Ett par gånger om dagen faller huggen. Ibland stenhårt och ibland mer segdragna ”tångruske-hugg”.

Vintern är lakarnas tid och visst syns en och annan till. Långsmala och sävliga simmare i mellanvattnet – lättfångade byten för havsöringen.

Silvertorpederna får syna håvnät. Än så länge har vi haft tur med att vindarna forcerat från syd och inte från kyliga norr.

Vintersilver

Nystarten på året betyder för mig mycket planering inför kommande år. Det som berör mig mest är givetvis fiskeplanerna. I början av januari var mina tankar lugna och i ordning. Ju längre in på månaden vi kom desto mer började planeringen trassla.

En hård yta med eko inombords.

Det är så många platser man vill vara på samtidigt. . .  De norrländska skogsälvarna och blanklaxarna lockar. Likaså kaffekoket vid den mystiska fjälltjärnen där nattsländorna dansar ivrigt på ytan. . . Eller varför inte Norges djupa och kristallklara fjordar? Samtidigt lockar ju de sörplande harrarna i den bortglömda dalgången.

Men innan ovan nämnda semestermål väntar ju den riktiga prövningen. Havets silver i grov kostym. Det är ingen semester. Det är bara stenhårt både mentalt och fysiskt. Kanske kan tidigare års personliga nörderi och framtoning av tyngre medelvikt ge ytterligare frukt denna säsong. Tiden får utvisa det.

Problemet när man har för många planer är att sinnesförvirringen blir allt för påtaglig. Ofta slutar det med att man istället byter fiske mot hemgång i soluppgången efter stadskaos med allt vad det innebär.

Bästa botemedlet mot lyxproblem är att låta spöet svingas i en vintrig skärgård eller skriva om föregående års äventyr som än inte har publicerats här. Ja, så får det bli.

Ejken njuter i januarisolens klara lys.

John Kärki