Warning: Declaration of WP_SimplePie_Blog_Item::get_id() should be compatible with SimplePie_Item::get_id($hash = false) in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/blogger-importer/blogger-importer-blogitem.php on line 24 Warning: Declaration of WP_SimplePie_Blog_Item::get_links($linktypes) should be compatible with SimplePie_Item::get_links($rel = 'alternate') in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/blogger-importer/blogger-importer-blogitem.php on line 24 Warning: Declaration of Blogger_Import_List_Table::prepare_items($blogs, $JSInit) should be compatible with WP_List_Table::prepare_items() in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/blogger-importer/blogger-importer-table.php on line 14 Warning: session_start(): Cannot start session when headers already sent in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/shutter/shutter.php on line 60 september | 2014 | Livet på kusten | The Silverbums
karki

B3 Archipelago

september 22, 2014 i Havsöring

Småsnack och nickande blickar. Sand under vadarskorna igen. Doften av rivig blåstång får mig att le inombords. Det är njutningsfullt att gå och spana på myllret av liv på grundbottnarna – spigg, tobis, bultar och märlor lever sitt egna liv i det brokiga undervattenslandet.

När skärgårn ligger tyst om kvällningarna kan vi höra fladderljud och tunga dån. Det är havsöringen som återigen visar upp sig. Sällsynt svår att få på kroken i dessa vattentemperaturer, i alla fall om du håller i ett flugspö. En spinnpåk och bra tempo så skriker nog rullen inom kort.

Men vi bryr oss i inte så mycket om det. Det är faktiskt bara skönt att komma ut igen. Snacka om vad som hänt sedan sist vi sågs. Ja, sist vi sågs kan ju ha varit i våras eller för kanske två år sedan. Det spelar ingen roll. För så är det med fiskepolare. Alla är vi i olika åldrar, har olika bakgrund och lever olika liv. Någon är chef, den andra är mekaniker och ibland går någon på A-kassa. Det är spridda skurar med andra ord. Dock har vi ett par gemensamma nämnare som för oss samman. Det är kärleken till kusten och havsöringen, men kanske framförallt kärleken till flugfisket i stort.

Mystiska eldstäder i natten gör vår närvaro känd.

Vi sover i det vilda. Precis där den gröna tallskogen möter sand och stenstrand hänger våra hammockar. På nätterna hörs havets sus. Ibland dånar en lastbåt in och lyser upp hela fjärden. Hjärtat bultar tungt och lugnt. Det är sällan man hör eller lyssnar på sitt hjärta, men lugna stunder i arkipelagen bjuder faktiskt in till det.

Ejken funderar över livet.

Mitt i allt vildmarksliv får vi en inbjudan av ytterligare en fiskevän, vi kan kalla honom ”Frilansaren”. Lunchmiddag stod på menyn. Det skulle visa sig att det var en lunchmiddag av högsta klass. Hemmagjord pizza toppad med souvasrökt och egenskjuten hjort. Kantareller och andra goda tillbehör blev liksom en liten detalj i mängden efter att ha låtit de sötrökta köttbitarna smälta i munnen. Pricken över i:et kanske var den iskalla ölen från ett litet microbryggeri.

Någon fiskar med en Woolly bugger. En annan fiskar med Pattegrisen. Den tredje låter en olivgrön baitfish simma ryckigt i vågtopparna. Det verkar inte spela någon roll, för havsöringarna hugger ju ändå inte. Dom hoppar och hoppar. Det går så långt att en ny teori formas från min sida. När dom hoppar, är det lönlöst. Ser du inga fiskar, finns chansen till hugg.

Teorin får anses vara rätt, i alla fall kvällen efter. En solig kväll med intensiv vind som gurglade och småfräste kring stora stenar. Vi knatar längs stranden i lunkande takt och småpratar om allt möjligt. Ejken klädd i sin åttiotals-blåa väst och jag med min mörkblåa munktröja prytt i färgglatt vävt mönster på överdelen. Vi spanar fokuserat över ytan samtidigt som rundslipade småstenar under fötterna rullar mot varandra. Inte en fisk i syne och allt såg lovande ut.

Kisande blick och vakspaning i kvällningen.

Första kastet faller. En svart woolly bugger pimpad med tratt dundrar hem i hög hastighet. Precis när flugan simmar förbi ett litet undervattensrev tar det tvärstopp! Höjer spöet och tunga knyckningar följt av en ytkavalkad avslöjar att det är fisk på kroken. Löslinan studsar ur linkorgen. Jag får tillfälligt stopp på fisken innan den fortsätter vidare ut mot blåa vidder. Ett sista ytstök och sen lämnar blankingen mig med ett visuellt minne på näthinnan.

Kort därefter börjar fiskarna hoppa häftigt bland stenar och tång. . .  Det kastas och trasslas frenetiskt utan hugg. Natten tar över och allt dör ut. I den dimmiga gryningen är vi tillbaka. Även dom hoppande havsöringarna är tillbaka. . .  Och ja, inte ville någon ”jumper” hugga på våra flugor då heller.

Porträtt av en kusträv.

Trots noll fiskar i håven är det svårt att inte älska flugfiske efter havsöring. . .
John Kärki

karki

Vinden har vänt – hösten nästa

september 16, 2014 i Flugbindning, Havsöring, Övrigt

Höst igen. Samtidigt som några av sensommarens magiska minnen från norr bearbetas jobbar flugstädet på högvarv. Tidigare års gångbara mönster utvecklas och förfinas in i minsta detalj! Skrivmaskinen går även den på högvarv. . .
Kaffekok vid lägerelden bjuder in till galna fiskeberättelser…

Vacker teckning.

Gångbart i kustbandet.

John Kärki