Warning: Declaration of WP_SimplePie_Blog_Item::get_id() should be compatible with SimplePie_Item::get_id($hash = false) in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/blogger-importer/blogger-importer-blogitem.php on line 24 Warning: Declaration of WP_SimplePie_Blog_Item::get_links($linktypes) should be compatible with SimplePie_Item::get_links($rel = 'alternate') in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/blogger-importer/blogger-importer-blogitem.php on line 24 Warning: Declaration of Blogger_Import_List_Table::prepare_items($blogs, $JSInit) should be compatible with WP_List_Table::prepare_items() in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/blogger-importer/blogger-importer-table.php on line 14 Warning: session_start(): Cannot start session when headers already sent in /customers/4/1/e/silverbums.com/httpd.www/silvret/wp-content/plugins/shutter/shutter.php on line 60 mars | 2014 | Livet på kusten | The Silverbums
karki

Silverblänk i Äppelviken

mars 9, 2014 i Havsöring

Tång med lyster likt en bärnsten. Gassande solsken och en krusig yta. Stora stenar pryder udden vid Äppelviken som ett pärlband. Där utanför stryker stim med öring i jakt på sin vårföda. Utvadad till midjan kan jag se hur märlorna sugs ut mot djupkanten. Enstaka spiggar parerar mot strömmen i det lilla och varierande undervattenslandet.

MärlaRealism i märla.

Får ut ett långt kast. Kör med dubbelrigg på tafsen. Märla och B3 grisen är de som ska göra jobbet idag. Drar några drag innan jag känner ett tungt sug. Lyfter klingan mot den blå skyn med en stark vårsol leende mot mig. Tyngden möter mig innan jag hinner komma hela vägen upp. En bättre fisk har fallit för frestelsen. Öringen går tungt i sidled innan trycket lättar och den fläker sig upp ytligt. Wow hinner jag tänka när fisken visar en blänkande bredsida för att sedan gå loss sekunden efter. . . Fan.

Bakom mig sitter det rutinerad öringpublik. Ena personen gestikulerar med armarna om hur stor fisken var. Jag nickar tillbaka genom mina kolsvarta solglasögon. Inte var den gigantisk. Men faktum är att den var stor för att vara här i Äppelviken. Allt är relativt här i livet, det gäller även öringfisket.

Dagen fortsätter i fantastisk och njutningsfull anda. Vadandet över matta och mjuka sandbottnar får mig att aldrig vilja åka härifrån. Fåglarna kvittrar och gröna inslag i den annars så tråkiga vårnatur förgyller våra stunder på land denna dag. Måsarna spejar i böljan blå efter ätbara ting. Martin bjuder på lunch. Bullens i bröd och chilikethup är melodin för dagen, även det är på något sätt fantastiskt i stunden.

LunchMartin styr lunch.

Vinden har tilltagit något. Flippar ut ett långt kast på drygt tjugofem meter. Sätter spöet i armhålan och turbostrippar hem över tångskogar och storsten. Ska precis lyfta dubbelriggen när en formation med blankingar dundrar rakt mot mig och flugorna. Blir helt ställd och gör ett stopp för att sedan lyfta tafsen. Då missar en av öringarna flugan i hugget. Skickar snabbt ut endast tafslängden mot öringarns flykthåll. Riggen hinner bara landa innan en liten blanking kliver på.

Krokar av fisken. Hör sedan hur Martin hojtar i solskenet. Linan står i spänt tryck och bågen på den svarta klingan gungar fint. Fisken är stark och har tagit på lång lina. Ytan splashar när fisken slår med stjärtfenan. Håvningen går bra och en stolt fångstman visar upp en mustig fisk på runt 55centimeter. Fisken blänker som en spegel i solen.

Martin visar sig även dra det längsta strået idag med tre fiskar i bagaget vid hemgång. Själv fick jag nöja mig en landad och två tappade på drill. Kanske har det med krokarna att göra tänkte jag. Martin fiskade med en liten räka på sexans krok medan jag fiskade två flugor på fyrans krok. Man kan alltid spekulera, men när öringen är präglad på mindre och mer lättfångad föda som t. ex märlor borde det kunna vara en teori i alla fall.

Odlad matfiskMed silverblänk i Äppelviken.

John Kärki

karki

Tidig vår och tveksamma tankar

mars 7, 2014 i Gädda

Minnet tar mig tillbaka till år 2008. Purfärska, fyllda med glädje och nyfikna på öringfisket i Stockholms skärgård. Gryningar, snöstorm och förfrusna fingrar. Då och då glimmade händerna av silverfjäll när glada miner möttes i den frusna strandkanten. Åren gick. Utdelningen var skral. Men vi gjorde allt som gick för att försöka lära oss fisket, platserna samt ta del av den tidigare historien och kulturen kring öringfisket i Stockholms skärgård. Härliga tider, på något sätt vänskapsbandens tid.

Året är 2014. Rutin, målmedveten och för många timmar av öring i alla dess former. Knatar över stränder. Halkar på stenar i det grumliga vattnet. Badar ofrivilligt. Blicken jagar efter silvriga vakringar. Mitt inre jagar efter den stora fisken, drömmen. Kasten skär målmedvetet. Inget händer i det karga kustlandet. Eller jo, efter många timmar, dagar och veckor hakar jag fast i en grov fisk, som går loss såklart. Ett blänkande sprall nyper dock tag kort därefter. . .

Folk frågar om jag slutat fiska öring. Folk undrar varför det inte kommer några rapporter. Inte är det för att det går trögt. Snarare handlar det om det klimat den öppna scenen stolt visar upp. Med den öppna scenen menar jag forum och bloggar. Nuförtiden verkar det som man är ”snål”, ”paranoid” eller ”löjlig” om man inte skriver helt öppet på internet vart man spenderar sina fisketimmar i jakten på drömfisken.

”Inget ställe är bättre än något annat” ”Det finns öring överallt” – Ni får gärna tro det. När det sedan börjar snackas för mycket, när rena förtal blir vardag börjar jag faktiskt undra vilka människor man har att göra med stundtals. Nog om det, det blåser på toppen och kommer alltid göra det. Det bara är så.

Väljer att släppa ifrån mig två anteckningar från fiskedagboken. Vi beger oss till gäddornas värld.

19-20/2-2014 – Härliga vårdagar
Våren är mild. Våren är här. Tidigt i år. Men det kanske alltid är så här i bukten? Dagarna är i alla fall härliga i solskenet. Gäddorna verkar förvirrade och står på alldeles fel platser, för deras eget bästa. Precis som jag – Inte borde jag sova lunch i en solgassande vassrugg i slutet av februari.

Storgäddorna jagar i gryningen och skymningen. Alltid i anslutning till att den större braxen kommer in i marerna. Häftiga scener utspelar sig när grova kolosser gör tunga kroppsvälvningar ytligt i den tysta och dunkla skärgården.

Två dagar i följd lyckas jag landa grov fisk. Den ena på prick 6 kilo och den andra på 9,1 kilo. Häftiga fiskar. Respektingivande och jag har aldrig sett så här feta gäddor tidigare i mitt fiskarliv. Den blåvita flugan skördar framgång. Konstigt, blåvitt har jag alltid ogillat och undvikit. Trots alla lovord genom åren.”

Skeppet

Njutning
Pike on the fly

25/2-2014 – Skymningsgäddan
I sista ljuset brakar det tag i grejerna. Den vitblåa flugan sögs in i den massiva käften bestämt, helt utan respekt. Känner direkt att det här är en bättre fisk. Tung fight med stora svårigheter att bryta upp fisken till ringen. Huvudskakningarna avlöser varandra. Fisken vandrar runt ringen varv efter varv. Tunga virvlar fortplantar sig som svarta välvningar på ytan.

Får upp henne till ringen efter mycket om och men…. Skopar bestämt i henne i håvnätet. Kalabalik utbryter… PANG så knäcktes klingan i mörkret.
9,0kg. Satans brutal fisk. Hemsk nacke och rygg. I magen måste det ha legat ett par större fiskar.

9,0

John Kärki